03-07-2015, 02:23 PM
Jeg kom lige i tanke om, at jeg havde denne gamle artikkel liggende.
Venlig hilsen
JCK
Välj rätt kikarsikte
Valet av kikarsikte styrs naturligtvis av jaktformen. Den som inte ägnar sig åt skymnings- eller nattjakt har ingen anledning att välja en superkikare med stor objektivdiameter, alltså stor frontlins. Man skjuter inte ett dugg bättre på vanlig jakt med ett sådant sikte. Däremot gör det stora hål i börsen och vapnet blir onödigt tungt och otympligt. En kikare med stort objektiv måste dessutom monteras högre än en liten, vilket gör anläggningen besvärligare.
Av Sten Christoffersson (TEXT & FOTO)
För normalsvensk älgjakt passar ett mindre sikte med måttlig förstoring bäst. Och för drevjakt på allehanda klövvilt har man naturligtvis mest nytta av ett rödpunktsikte eller ett litet, lågförstorande kikarsikte med grova eller lysande riktmedel. För till exempel toppfågeljakt behövs visserligen ett högförstorande sikte med fint hårkors för precisa skott på långa håll. Men objektivdiametern behöver inte vara stor eftersom ljusförhållandena är goda. Den som ägnar sig åt skymningsjakt efter rådjur och hjort eller kanske nattjakt efter vildsvin bör däremot ha ett ljusstarkt sikte med ett grovt och tydligt eller belyst riktmedel.
De allra flesta väljer ett kikarsikte med variabel förstoring som kan anpassas till olika jaktformer. Det är oftast en bra lösning. Men det går inte att komma ifrån att siktet gärna blir onödigt stort och tungt för viss jakt. Kraven på hårkorset skiljer sig ofta också mellan olika jaktformer. Ibland kan det därför vara klokt att köpa två kikarsikten; ett mindre och lättare eller ett rödpunktsikte för jakt under dagen och ett stort och ljusstarkt för skymningsjakten, och montera dem med ett vrid- eller hakmontage så att de lätt kan bytas ut. Vinsten ligger främst i att man slipper dra omkring på en stor och tung kikare under rörlig jakt i dagsljus samt att siktena kan skjutas in med olika ammunition om man så önskar. Nackdelen ligger i priset. Visserligen är sikten med fast förstoring billigare än de med variabel och man kan köpa en något billigare ”dagkikare” för att satsa desto mer på kvaliteten för ”mörkerkikaren”. Men sammantaget blir det oftast dyrare än en variabel kvalitetskikare eftersom montaget kostar betydligt mer.
Denna lösning är dock helt överlägsen för den som använder kombivapen för så gott som all jakt. En ljusstark, variabel kikare är ett klumpigt påhäng när man ska skjuta hagel eller snabba kulskott. Personligen föredrar jag ett rödpunktsikte för dagjakt med kombivapen och ett ljusstarkt sikte med hög förstoring för skymningsjakten med enbart kula.
Det är således endast vid jakt i extremt dåligt ljus man någonsin behöver ett stort och tungt kikarsikte med stor objektivöppning. Men medelålders eller äldre jägare behöver det inte ens då. Allteftersom man åldras förlorar ögats pupill förmågan att öppna sig tillräckligt för att kunna fånga in allt ljus från en dyr superkikare.
Precis som bländaren i en kamera reglerar vår pupill ljusintaget i ögat genom att bli större eller mindre. Men när vi blir äldre förlorar pupillen gradvis förmågan att utvidga sig i svagt ljus. Som framgår av tabell 1 kan pupillen hos en tjugoåring öppna sig till en diameter av sju millimeter medan en sextioårings pupill bara blir 4,5 millimeter. Värdena är dock i viss mån individuella, så variationer förekommer.
Håller du ett kikarsikte (eller en kikare) på rak arm framför dig och tittar genom det, syns i okularet (kikarens bakre linssystem) en rund, ljus fläck. Det är det ljusknippe som träffar ögat och som kallas utgångspupill eller utträdespupill. Har siktet variabel förstoring kan du se att utgångspupillen ändrar storlek om förstoringsgraden förändras. Ju högre förstoring, desto mindre utgångspupill. Storleken beror också på objektivets diameter. Jämför du två kikare med samma förstoring, men olika objektivdiameter, ska du se att utgångspupillen är större hos den med störst frontlins. I själva verket kan du lätt räkna ut diametern på utgångspupillen genom att dividera objektivdiametern med förstoringsgraden. Ställer du ett sikte med 3-12 gångers förstoring och 56 millimeters objektivdiameter (3-12x56) på fyra gångers förstoring blir utgångspupillen 56/4=14 millimeter. Vid förstoringsgraden åtta gånger blir den däremot 56/8=7 millimeter och vid tolv gånger 56/12=4,7 millimeter.
Storleken på utgångspupillen har betydelse både för hur mycket av ljuset som ögat kan tillgodogöra sig och hur lätt det är att finna siktbilden i kikaren. Tyvärr är det så att om man förbättrar det ena så blir det andra sämre.
Om utgångspupillen är större än ögats pupill är dennas exakta placering bakom okularet inte så viktig. Det har nämligen ingen praktisk betydelse för bilden i kikaren var inom utgångspupillen ögats pupill befinner sig. Men samtidigt kommer en stor del av det ljus objektivet samlat in att, till ingen nytta, hamna utanför ögats pupill eftersom denna är mindre än utgångspupillen.
Är utgångspupillen däremot lika stor eller mindre än ögats pupill, gäller det att placera ögat exakt rätt bakom okularet, annars ser man ingenting eller en svartkantad bild i siktet. Det är därför det är svårare att ”hitta” bilden i en högförstorande kikare. Å andra sidan kan ögat tillgodogöra sig allt ljus eftersom hela ljusknippet från siktet ryms i ögats pupill.
Det säger sig självt att en stor utgångspupill är att föredra vid jakt som kräver snabba skott. Exempelvis är 4x32 ett litet, lätt och närmast idealiskt sikte vid älgjakt. Ögats pupill är ju mycket liten i dagsljus och siktets utgångspupill åtta millimeter, vilket ger en viss tolerans för ögats placering. I och för sig är ett parallaxfritt rödpunktsikte än mer överlägset i detta avseende, eftersom ögats placering då har ännu mindre betydelse.
Vid jakt i nära mörker gäller det däremot att försöka ta vara på allt ljus siktet släpper igenom. Då får utgångspupillen inte vara större än ögats pupill, annars ”spiller” man en del av ljuset utanför ögat. Ställer man sin 3-12x56 på åtta gångers förstoring blir utgångspupillen sju millimeter. Man ska då enligt tabell 1 vara i tjugoårsåldern för att kunna tillgodogöra sig allt ljus från siktet.
Med samma kikarsikte inställt på maximal förstoring koncentreras allt ljus till en 4,6 millimeter bred stråle. Då kan även en nybliven folkpensionär ta emot allt ljuset. Men tolv gångers förstoring ”kräver” långa skotthåll, och det blir det nästan aldrig fråga om i riktigt dåligt ljus, speciellt inte när man vaktar på vildsvin vid en åtel.
Om vi antar åtta gångers förstoring är optimalt för viss skymningsjakt behöver pensionären en objektivdiameter på endast 36 millimeter för att kunna tillgodogöra sig ljuset till 100 procent (36/8=4,5#61627;pupilldiametern i mörker vid cirka 65 år). Ett sådant sikte är inte bara lättare, det är också billigare. Man får då kanske råd att i stället gå upp ett snäpp i pris och kvalitet och få en ljusare och kontrastrikare siktbild på det sättet. Väljer man trots allt 56 millimeters siktet ger det endast en fördel; nämligen att det är lättare att komma rätt med ögat. Men vid vaktjakt har man så god tid på sig att den saken har mindre betydelse.
I tabell 2 finner du vilka kombinationer av förstoring, objektivdiameter och ålder som ger bäst bild i dåligt ljus. Men tänk på att siktets optiska kvalitet också betyder mycket. Räkna med att ett dyrt sikte inte bara är tätare och robustare än ett billigt. Det har också bättre och mera fullständig antireflexbehandling av linserna och dessa är tillverkade av bättre och dyrare glas, som släpper genom mer ljus. Därför får du alltid ut lite extra ljus ur en kikare av toppkvalitet än av en lågpriskikare.
Naturligtvis känner alla tillverkare till betydelsen av relationen mellan utgångspupillen och ögats pupill. Ändå gör främst europeiska tillverkare sikten med jättelik frontlins som egentligen bara unga jägare kan utnyttja till fullo. Till stor del beror det på tradition. På kontinenten är vaktjakt i skymningen en mycket utbredd jaktform och konkurrensen har lett till allt extremare mörkeranpassning av kikarsiktena. I viss mån kanske det också beror på att en del jägare gärna vill stoltsera med en dyr ”värstingkikare”. Det tillverkas ju bilar som är mycket snabbare än vad hastighetsbegränsningarna medger, så varför skulle det inte kunna förhålla sig på liknande sätt med kikarsikten?
I andra världsdelar jagar man sällan i svagt ljus och trenden mot allt ljusstarkare sikten är därför inte lika utbredd. Till exempel gör världens största tillverkare, amerikanska Leupold, inga sikten med större objektivdiameter än 50 millimeter. När jag frågar Leupolds utvecklingschef Rick Regan efter anledningen svarar han snabbt och tvärsäkert:
#8722; För att praktiskt taget ingen har nytta av större objektiv vid normala förstoringsgrader. Få jägare behöver större än 40 millimeter.
Trots detta kommer kanske Leupold så småningom med ett 56-sikte eller kanske ännu större.
#8722; Inte för att det verkligen behövs, utan för att ta marknadsandelar i Europa, förklarar Rick Regan .
#8722; #8722; #8722;
Tack till Göran Hedin för teknisk information och till vännen, jaktkamraten och ögonläkaren Gunnar Thurfjell i Gällivare för synpunkter och råd.
Tabell 1: Storleken på ögats pupill bestäms av omgivningens ljus och personens ålder.
Ålder (år) 20 30 40 50 60 -70 80
Maximal pupill-
diameter i mörker (mm) 7 6 5,5 5 4,5 4
Tabell 1: Med tilltagande ålder minskar pupillens förmåga att öppna sig i mörker. Detta har stor betydelse vid valet av rätt kikarsikte vid jakt i skymning och nära mörker. Ungefärliga medelvärden efter I.E. Loewenfeld: Pupillary changes related to age (Topics in Neuro-ophthalmology, Williams & Wilkins, Baltimore 1979). Andra källor, som http://www.sizes.com/people/pupil_size.htm, anger ännu mindre pupilldiameter för åldersgruppen 60-80 år.
Kikarsiktets objektiv-diameter i millimeter #61663; Skyttens ålder
#61662;
20 år
30 år 40 år 50 år 60-70 år 80 år
56 56/7=8x 56/6=9x 56/5,5=10x 56/5=11x 56/4,5=12,5x 56/4=14x
50 50/7=7x 50/6=8,5x 50/5,5=9x 50/5=10x 50/4,5=11x 50/4=12,5x
42 42/7=6x 42/6=7x 42/5,5=7,5x 42/5=8,5x 42/4,5=9,5x 42/4=10,5x
40 40/7=5,5x 40/6=6,5x 40/5,5=7x 40/5=8x 40/4,5=9x 40/4=10x
36 36/7=5x 36/6=6x 36/5,5=6,5x 36/5=7x 36/4,5=8x 36/4=9x
32 32/7=4,5x 32/6=5,5x 32/5,5=6x 32/5=6,5x 32/4,5=7x 32/4=8x
Tabell 2: Om vi utgår ifrån att lämpligt förstoring vid vaktjakt i skymning och mörker är upp till 9x kan du i tabellens gröna rutor se vilka objektivdiametrar ditt öga kan utnyttja till fullo och vilken förstoringsgrad siktet i så fall ska vara inställt på. Mest ljus till ögat får du genom att välja den översta gröna ruta i din ålderskolumn, minst och lättast kikarsikte får du om du väljer den nedersta. Röd ruta = siktets ljusegenskaper är bäst vid angiven förstoring, men vid din ålder kan man inte fullt utnyttja siktets ljusegenskaper vid nio gångers förstoring eller därunder.
Bilder.
Studsare: Ett kikarsikte med variabel förstoring och måttligt stort objektiv är lättare och billigare än de största värstingkikarna, men har ändå optimala skymningsegenskaper för en medelålders eller lite äldre jägare. Foto Zeiss.
Storlekar: Objektivstorleken bestämmer hur mycket ljus som kommer in i kikaren, men det är långt ifrån alltid ögat kan tillgodogöra sig allt ljus från ett sikte med stort objektivt. Därför är det ofta klokt att köpa ett både lättare och billigare kikarsikte med mindre frontlins, som dessutom kan monteras lägre på studsaren.
Leupold: Hos världens största tillverkare av kikarsikten, amerikanska Leupold, gör inget sikte med 56 millimeters objektiv eftersom de det verkliga behovet är så litet.
3x & 9x: Utgångspupillens storlek ändras med förstoringsgraden. Bilderna visar samma okularet på samma variabla kikarsikte inställt på 3x förstoring (till vänster) och 9x (till höger).
Under bild ”3X”: Vid 3x är utgångspupillen tre gånger så stor som vid 9x. Ljuset fördelas därmed över en nio gånger (3x3=9) större yta och allt kan inte tas upp av ögat. Men den stora utgångspupillen gör det lättare att hitta rätt läge för ögat vid snabba skott. Inställningen lämpar sig bra för snabba skott i bra ljus.
Underbild ” 9x”: Vid 9x koncentreras samma mängd ljus till en yta som blott är niondelen så stor. Det blir svårare att finna rätt ögonplacering, men är ögats pupill lika stor som utgångspupillen kan det ta upp allt ljus från siktet. Denna inställning lämpar sig bäst för lugna skott i svagt ljus.
Venlig hilsen
JCK
Välj rätt kikarsikte
Valet av kikarsikte styrs naturligtvis av jaktformen. Den som inte ägnar sig åt skymnings- eller nattjakt har ingen anledning att välja en superkikare med stor objektivdiameter, alltså stor frontlins. Man skjuter inte ett dugg bättre på vanlig jakt med ett sådant sikte. Däremot gör det stora hål i börsen och vapnet blir onödigt tungt och otympligt. En kikare med stort objektiv måste dessutom monteras högre än en liten, vilket gör anläggningen besvärligare.
Av Sten Christoffersson (TEXT & FOTO)
För normalsvensk älgjakt passar ett mindre sikte med måttlig förstoring bäst. Och för drevjakt på allehanda klövvilt har man naturligtvis mest nytta av ett rödpunktsikte eller ett litet, lågförstorande kikarsikte med grova eller lysande riktmedel. För till exempel toppfågeljakt behövs visserligen ett högförstorande sikte med fint hårkors för precisa skott på långa håll. Men objektivdiametern behöver inte vara stor eftersom ljusförhållandena är goda. Den som ägnar sig åt skymningsjakt efter rådjur och hjort eller kanske nattjakt efter vildsvin bör däremot ha ett ljusstarkt sikte med ett grovt och tydligt eller belyst riktmedel.
De allra flesta väljer ett kikarsikte med variabel förstoring som kan anpassas till olika jaktformer. Det är oftast en bra lösning. Men det går inte att komma ifrån att siktet gärna blir onödigt stort och tungt för viss jakt. Kraven på hårkorset skiljer sig ofta också mellan olika jaktformer. Ibland kan det därför vara klokt att köpa två kikarsikten; ett mindre och lättare eller ett rödpunktsikte för jakt under dagen och ett stort och ljusstarkt för skymningsjakten, och montera dem med ett vrid- eller hakmontage så att de lätt kan bytas ut. Vinsten ligger främst i att man slipper dra omkring på en stor och tung kikare under rörlig jakt i dagsljus samt att siktena kan skjutas in med olika ammunition om man så önskar. Nackdelen ligger i priset. Visserligen är sikten med fast förstoring billigare än de med variabel och man kan köpa en något billigare ”dagkikare” för att satsa desto mer på kvaliteten för ”mörkerkikaren”. Men sammantaget blir det oftast dyrare än en variabel kvalitetskikare eftersom montaget kostar betydligt mer.
Denna lösning är dock helt överlägsen för den som använder kombivapen för så gott som all jakt. En ljusstark, variabel kikare är ett klumpigt påhäng när man ska skjuta hagel eller snabba kulskott. Personligen föredrar jag ett rödpunktsikte för dagjakt med kombivapen och ett ljusstarkt sikte med hög förstoring för skymningsjakten med enbart kula.
Det är således endast vid jakt i extremt dåligt ljus man någonsin behöver ett stort och tungt kikarsikte med stor objektivöppning. Men medelålders eller äldre jägare behöver det inte ens då. Allteftersom man åldras förlorar ögats pupill förmågan att öppna sig tillräckligt för att kunna fånga in allt ljus från en dyr superkikare.
Precis som bländaren i en kamera reglerar vår pupill ljusintaget i ögat genom att bli större eller mindre. Men när vi blir äldre förlorar pupillen gradvis förmågan att utvidga sig i svagt ljus. Som framgår av tabell 1 kan pupillen hos en tjugoåring öppna sig till en diameter av sju millimeter medan en sextioårings pupill bara blir 4,5 millimeter. Värdena är dock i viss mån individuella, så variationer förekommer.
Håller du ett kikarsikte (eller en kikare) på rak arm framför dig och tittar genom det, syns i okularet (kikarens bakre linssystem) en rund, ljus fläck. Det är det ljusknippe som träffar ögat och som kallas utgångspupill eller utträdespupill. Har siktet variabel förstoring kan du se att utgångspupillen ändrar storlek om förstoringsgraden förändras. Ju högre förstoring, desto mindre utgångspupill. Storleken beror också på objektivets diameter. Jämför du två kikare med samma förstoring, men olika objektivdiameter, ska du se att utgångspupillen är större hos den med störst frontlins. I själva verket kan du lätt räkna ut diametern på utgångspupillen genom att dividera objektivdiametern med förstoringsgraden. Ställer du ett sikte med 3-12 gångers förstoring och 56 millimeters objektivdiameter (3-12x56) på fyra gångers förstoring blir utgångspupillen 56/4=14 millimeter. Vid förstoringsgraden åtta gånger blir den däremot 56/8=7 millimeter och vid tolv gånger 56/12=4,7 millimeter.
Storleken på utgångspupillen har betydelse både för hur mycket av ljuset som ögat kan tillgodogöra sig och hur lätt det är att finna siktbilden i kikaren. Tyvärr är det så att om man förbättrar det ena så blir det andra sämre.
Om utgångspupillen är större än ögats pupill är dennas exakta placering bakom okularet inte så viktig. Det har nämligen ingen praktisk betydelse för bilden i kikaren var inom utgångspupillen ögats pupill befinner sig. Men samtidigt kommer en stor del av det ljus objektivet samlat in att, till ingen nytta, hamna utanför ögats pupill eftersom denna är mindre än utgångspupillen.
Är utgångspupillen däremot lika stor eller mindre än ögats pupill, gäller det att placera ögat exakt rätt bakom okularet, annars ser man ingenting eller en svartkantad bild i siktet. Det är därför det är svårare att ”hitta” bilden i en högförstorande kikare. Å andra sidan kan ögat tillgodogöra sig allt ljus eftersom hela ljusknippet från siktet ryms i ögats pupill.
Det säger sig självt att en stor utgångspupill är att föredra vid jakt som kräver snabba skott. Exempelvis är 4x32 ett litet, lätt och närmast idealiskt sikte vid älgjakt. Ögats pupill är ju mycket liten i dagsljus och siktets utgångspupill åtta millimeter, vilket ger en viss tolerans för ögats placering. I och för sig är ett parallaxfritt rödpunktsikte än mer överlägset i detta avseende, eftersom ögats placering då har ännu mindre betydelse.
Vid jakt i nära mörker gäller det däremot att försöka ta vara på allt ljus siktet släpper igenom. Då får utgångspupillen inte vara större än ögats pupill, annars ”spiller” man en del av ljuset utanför ögat. Ställer man sin 3-12x56 på åtta gångers förstoring blir utgångspupillen sju millimeter. Man ska då enligt tabell 1 vara i tjugoårsåldern för att kunna tillgodogöra sig allt ljus från siktet.
Med samma kikarsikte inställt på maximal förstoring koncentreras allt ljus till en 4,6 millimeter bred stråle. Då kan även en nybliven folkpensionär ta emot allt ljuset. Men tolv gångers förstoring ”kräver” långa skotthåll, och det blir det nästan aldrig fråga om i riktigt dåligt ljus, speciellt inte när man vaktar på vildsvin vid en åtel.
Om vi antar åtta gångers förstoring är optimalt för viss skymningsjakt behöver pensionären en objektivdiameter på endast 36 millimeter för att kunna tillgodogöra sig ljuset till 100 procent (36/8=4,5#61627;pupilldiametern i mörker vid cirka 65 år). Ett sådant sikte är inte bara lättare, det är också billigare. Man får då kanske råd att i stället gå upp ett snäpp i pris och kvalitet och få en ljusare och kontrastrikare siktbild på det sättet. Väljer man trots allt 56 millimeters siktet ger det endast en fördel; nämligen att det är lättare att komma rätt med ögat. Men vid vaktjakt har man så god tid på sig att den saken har mindre betydelse.
I tabell 2 finner du vilka kombinationer av förstoring, objektivdiameter och ålder som ger bäst bild i dåligt ljus. Men tänk på att siktets optiska kvalitet också betyder mycket. Räkna med att ett dyrt sikte inte bara är tätare och robustare än ett billigt. Det har också bättre och mera fullständig antireflexbehandling av linserna och dessa är tillverkade av bättre och dyrare glas, som släpper genom mer ljus. Därför får du alltid ut lite extra ljus ur en kikare av toppkvalitet än av en lågpriskikare.
Naturligtvis känner alla tillverkare till betydelsen av relationen mellan utgångspupillen och ögats pupill. Ändå gör främst europeiska tillverkare sikten med jättelik frontlins som egentligen bara unga jägare kan utnyttja till fullo. Till stor del beror det på tradition. På kontinenten är vaktjakt i skymningen en mycket utbredd jaktform och konkurrensen har lett till allt extremare mörkeranpassning av kikarsiktena. I viss mån kanske det också beror på att en del jägare gärna vill stoltsera med en dyr ”värstingkikare”. Det tillverkas ju bilar som är mycket snabbare än vad hastighetsbegränsningarna medger, så varför skulle det inte kunna förhålla sig på liknande sätt med kikarsikten?
I andra världsdelar jagar man sällan i svagt ljus och trenden mot allt ljusstarkare sikten är därför inte lika utbredd. Till exempel gör världens största tillverkare, amerikanska Leupold, inga sikten med större objektivdiameter än 50 millimeter. När jag frågar Leupolds utvecklingschef Rick Regan efter anledningen svarar han snabbt och tvärsäkert:
#8722; För att praktiskt taget ingen har nytta av större objektiv vid normala förstoringsgrader. Få jägare behöver större än 40 millimeter.
Trots detta kommer kanske Leupold så småningom med ett 56-sikte eller kanske ännu större.
#8722; Inte för att det verkligen behövs, utan för att ta marknadsandelar i Europa, förklarar Rick Regan .
#8722; #8722; #8722;
Tack till Göran Hedin för teknisk information och till vännen, jaktkamraten och ögonläkaren Gunnar Thurfjell i Gällivare för synpunkter och råd.
Tabell 1: Storleken på ögats pupill bestäms av omgivningens ljus och personens ålder.
Ålder (år) 20 30 40 50 60 -70 80
Maximal pupill-
diameter i mörker (mm) 7 6 5,5 5 4,5 4
Tabell 1: Med tilltagande ålder minskar pupillens förmåga att öppna sig i mörker. Detta har stor betydelse vid valet av rätt kikarsikte vid jakt i skymning och nära mörker. Ungefärliga medelvärden efter I.E. Loewenfeld: Pupillary changes related to age (Topics in Neuro-ophthalmology, Williams & Wilkins, Baltimore 1979). Andra källor, som http://www.sizes.com/people/pupil_size.htm, anger ännu mindre pupilldiameter för åldersgruppen 60-80 år.
Kikarsiktets objektiv-diameter i millimeter #61663; Skyttens ålder
#61662;
20 år
30 år 40 år 50 år 60-70 år 80 år
56 56/7=8x 56/6=9x 56/5,5=10x 56/5=11x 56/4,5=12,5x 56/4=14x
50 50/7=7x 50/6=8,5x 50/5,5=9x 50/5=10x 50/4,5=11x 50/4=12,5x
42 42/7=6x 42/6=7x 42/5,5=7,5x 42/5=8,5x 42/4,5=9,5x 42/4=10,5x
40 40/7=5,5x 40/6=6,5x 40/5,5=7x 40/5=8x 40/4,5=9x 40/4=10x
36 36/7=5x 36/6=6x 36/5,5=6,5x 36/5=7x 36/4,5=8x 36/4=9x
32 32/7=4,5x 32/6=5,5x 32/5,5=6x 32/5=6,5x 32/4,5=7x 32/4=8x
Tabell 2: Om vi utgår ifrån att lämpligt förstoring vid vaktjakt i skymning och mörker är upp till 9x kan du i tabellens gröna rutor se vilka objektivdiametrar ditt öga kan utnyttja till fullo och vilken förstoringsgrad siktet i så fall ska vara inställt på. Mest ljus till ögat får du genom att välja den översta gröna ruta i din ålderskolumn, minst och lättast kikarsikte får du om du väljer den nedersta. Röd ruta = siktets ljusegenskaper är bäst vid angiven förstoring, men vid din ålder kan man inte fullt utnyttja siktets ljusegenskaper vid nio gångers förstoring eller därunder.
Bilder.
Studsare: Ett kikarsikte med variabel förstoring och måttligt stort objektiv är lättare och billigare än de största värstingkikarna, men har ändå optimala skymningsegenskaper för en medelålders eller lite äldre jägare. Foto Zeiss.
Storlekar: Objektivstorleken bestämmer hur mycket ljus som kommer in i kikaren, men det är långt ifrån alltid ögat kan tillgodogöra sig allt ljus från ett sikte med stort objektivt. Därför är det ofta klokt att köpa ett både lättare och billigare kikarsikte med mindre frontlins, som dessutom kan monteras lägre på studsaren.
Leupold: Hos världens största tillverkare av kikarsikten, amerikanska Leupold, gör inget sikte med 56 millimeters objektiv eftersom de det verkliga behovet är så litet.
3x & 9x: Utgångspupillens storlek ändras med förstoringsgraden. Bilderna visar samma okularet på samma variabla kikarsikte inställt på 3x förstoring (till vänster) och 9x (till höger).
Under bild ”3X”: Vid 3x är utgångspupillen tre gånger så stor som vid 9x. Ljuset fördelas därmed över en nio gånger (3x3=9) större yta och allt kan inte tas upp av ögat. Men den stora utgångspupillen gör det lättare att hitta rätt läge för ögat vid snabba skott. Inställningen lämpar sig bra för snabba skott i bra ljus.
Underbild ” 9x”: Vid 9x koncentreras samma mängd ljus till en yta som blott är niondelen så stor. Det blir svårare att finna rätt ögonplacering, men är ögats pupill lika stor som utgångspupillen kan det ta upp allt ljus från siktet. Denna inställning lämpar sig bäst för lugna skott i svagt ljus.